Rätt kost för dig med Hypertyreos

Du kan göra mycket för ditt välmående och din livskvalitet genom att anpassa din kost. Den stora fördelen med att använda livsstilen och kosten som komplement till sjukvård är att du kan förebygga mängder med ohälsa på en gång. Du behöver inte välja mellan att sänka blodtrycket, minska autoimmunitet eller förebygga cancer. Du får allt i ett paket.

Forskningen på kost och hypertyreos är sparsam. Dessutom finns inte EN kost som passar alla. Det har du säkert anat, rubriker på kvällstidningar eller hälsoböcker ger lätt intrycket av att det finns ett sätt som alla borde äta på. Den här artikeln kommer längre ner visa dig ett sätt att börja upptäcka vilken mat just du mår bra av. Forskningen som finns kring Graves talar ändå om för oss att det några saker vi kan göra med kosten för att läka ut autoimmunitet och må bättre:

• Undvika högt jodintag
• Ha tillräckliga D-vitaminnivåer
• Se till att få selen i tillräckliga mängder
• Hålla ett extra öga på blodsockret
• Äta främst näringsrika livsmedel
• Dämpa inflammation (1,2,3).

Fokusera på näring

”Vi människor har alltid känt till följande mirakel: Maten ger oss energi och den läker och reparerar våra kroppar. Med varenda tugga vi tar har vi möjlighet att antingen skapa hälsa eller öka risken för sjukdom.”

Mark Hyman, funktionsmedicinsk läkare och författare

När vi använder kraften i kostens påverkan på hälsa och livskvalitet har vi tre mål:

1. Fylla på med näring,

2. Förbättra tarmfloran och

3. Dämpa inflammation.

Våra verktyg för att nå dit är att lägga till allt vi kan av mat som gynnar dessa mål och plocka bort mat som hindrar oss att nå dit. Försämrad tarmflora kan ge ökad inflammation och inflammation kan ge en försämrad tarmflora. Det blir en ond cirkel. Grunden till att läka oss själva är också att vi har de näringsämnen vi behöver för att bygga upp kroppen igen, något som inte är fallet vid Graves.

1. Fyll på med näring

En ämnesomsättning på högvarv förbrukar mer näring. Näring som bland annat behövs för att hålla inflammation och immunförsvar i schack. Det är en enorm stress för kroppen att upprätthålla energiproduktion, celldelning med mera i en högre takt. Därför är det inte förvånade att brist på flera näringsämnen är vanliga bland oss med Graves. Bland annat järn, selen, zink som alla är viktiga för en normalfungerande sköldkörtel.

Andra vanliga näringsbrister hos patienter med Graves: aminosyror (byggstenar till proteiner), vitaminer (A, B6, B5, B1, C och D) och mineraler (fosfor, magnesium, kalium, natrium, krom). Förutom att den höga ämnesomsättningen använder mer av våra näringsämnen kan det även handla om att biokemiska processer blir störda vilket leder till mer eller mindre produktion eller förbrukning av något näringssämne.

Några av våra mest näringsrika livsmedel

En näringstät kost är en förutsättning för att återföra alla de näringsämnen kroppen har förbrukat.

Inälvsmat. Lever är fantastiskt näringsrikt.

Fisk och skaldjur.

Äggula. Ett multivitamin och -mineralpiller.

Kött.

Nötter och frön. 

Grönsaker. Paprika, lök; kålväxter: grönkål, broccoli, vitkål; morot samt spenat är grönsaker med extra näringsvärde.

Sjögräs, exempelvis spirulina och klorella är näringsrika. Spirulina kan innehålla jod, beroende på hur det odlats. Klorella innehåller måttliga mängder jod, men även här kan det variera. Fråga tillverkaren om du vill vara säker.

Vilda grönsaker och svamp, de är packade med näring och till på köpet klimatsmarta. Nässlor toppar listan men också maskros och kirskål är några av de mest näringsrika grönsaker du kan äta. Vilda växter är tuffare och samma ämnen de använder för att stärka sig mot angrepp från insekter, väder och vind gynnar också vår hälsa. Tuffheten avspeglar sig i smaken som vissa menar är utmanande. Men en näve nässlor i en len soppa eller maskrosblad i en sallad är fina kulinariska tillskott. En bonus är att du också får fibrer dina tarmbakterier kommer att älska. Vilda växter är också helt gratis och du får njuta av naturen när du plockar.

Örter och kryddor.

Kakao.

Birgittas historia: Ändrad kost minskade ögonsymtom

”Jag var på väg att genomföra en operation för att minska mina ögonproblem när jag hörde talas om möjligheten att påverka autoimmunitet genom kosten. Trots att jag inte varit hälsointresserad tidigare blev jag ändå nyfiken. Jag kände tydligt att jag var vid ett vägskäl och behövde göra något för att förhoppningsvis må bättre.

Först kändes det omöjligt eftersom en antiinflammatorisk kost låg långt ifrån hur jag åt till vardags. Skräpmat och läsk skulle bytas ut mot en glutenfri kost med massor av grönsaker. Det svåraste var att ändra beteende i sociala situationer, det är tufft att stå upp för att äta annorlunda och tacka nej ibland när folk vill bjuda på sådant jag inte äter. Jag lagar också mer mat själv, jag känner mig stolt för att jag lärt mig nya saker i köket.

Ska jag vara ärlig hade jag inte jättehöga förhoppningar inför möjligheterna att påverka ögonen, men de jag pratade med var entusiastiska och övertygade mig att prova. Jag är glad att jag tog deras råd. Operationen behövde jag aldrig göra, mitt dubbelseende är borta och ögonen står ut mycket mindre än förut. Dessutom har jag gått ner över 15 kilo i vikt.”

2. God maghälsa stärker immunförsvaret

Tarmen måste upprätthålla en balans mellan att hålla inkräktare ute och släppa in näring. Immuncellerna hjälper till att upprätthålla denna balans. Tarmen är ett träningsläger för vårt immunförsvar och innehållet i mag-tarmkanalen, inklusive maten och bakterierna i tarmfloran, är de personliga tränarna.

Det lär immuncellerna i hur de ska reagera, och vad de ska reagera på. Bakterierna i tarmen har flera sätt de kommunicerar med immunförsvaret på för att tala om att de är vän eller fiende. För en frisk tarmflora behövs en stor mångfald av bakterier och en tarmslemhinna i god form.

De goda nyheterna är att du kan påverka den med livsstilen främst genom hur många olika typer av fibrer från växter du äter. Större antal fibrer = större antal tarmbakterier. Samtidigt kan kroppen styra tarmfloran genom att exempelvis skicka signaler med nervsystemet. När vi känner oss lugna eller motionerar sänder det antiinflammatoriska signaler till tarmen. Det är ett ständigt utbyte av information där tarmfloran påverkar kroppen men kroppen påverkar också tarmfloran.

Förbättra tarmfloran

Den främsta vägen att påverka tarmfloran är genom vad du äter. Men tarmflora är inte bara kost. American Gut Project grundades November 2012 av forskare inom området. I sin forskning har de kommit fram till en lista över faktorer för en hälsosammare tarmflora. Den viktigaste faktorn kommer först.

En varierad kost från växtriket. Fibrer från växter + goda bakterier = sant. Om du under en vecka äter mindre än 5 olika typer av växter och istället går upp till 30 får du stor effekt på tarmfloran. Men lite är bättre än inget alls. Att dubbla från fem till tio ger även det fin-fina förändringar. Satsa på att äta växter av olika färg och från olika växtgrupper. Det vill säga blanda och ge från bladväxter, frukt, bär, baljväxter, lökväxter och så vidare.

Hur gammal du är. Redan i 20-årsåldern börjar artrikedomen i tarmen minska. Dessutom ökar andelen bakterier med negativ inverkan på hälsan.

Inflammatorisk tarmsjukdom. Lokal inflammation i tarmen gynnar bakterier kopplade till ohälsa. Har du en inflammatorisk tarmsjukdom är därför din tarmflora störd. En störd tarmflora kan även ge inflammation.

Årstiden. Mer varierad tarmflora på sommaren. Vi är ute mer och det finns fler färska vegetabilier att tillgå. Utomhusluften innehåller bakterier och andra organismer samt växtdelar som alla kan stimulera tarmfloran. En anledning att ta en promenad i skogen även vintertid.

Antibiotika. Ett tveeggat svärd då vi lyckats få bukt med många svåra sjukdomar tack vare dessa läkemedel. Tyvärr slår de inte bara ut de onda bakterier som infekterar oss utan även de snälla. Ta för all del antibiotika när du verkligen behöver, men rådgör med din läkare om det finns en chans att du kan låta bli. Efter en antibiotikakur tar det tid för tarmfloran att återhämta sig och i värsta fall kommer några arter av bakterier aldrig åter.

Kön. Det finns könsskillnader mellan mäns och kvinnors tarmflora. Ingen vet exakt varför men självklart är könshormonerna misstänkta att påverka. Dessa skillnader påstås ibland kunna förklara varför kvinnor drabbas mer av autoimmun sjukdom. När hormonerna svänger kraftigt, som vid graviditet och amning, gör tarmfloran det också.

Sömn. Blir du förvånad över att god sömn är kopplat till fler goda bakterier? Antagligen inte. Ytterligare en anledning att se till att du får vila de timmar du behöver varje natt.

Fetma. Övervikt ger avtryck i vår tarmflora och kopplingen är tydlig mellan BMI och tarmflorans sammansättning. Fetma ger fler proinflammatoriska bakterier.

Alkolhol. Mycket alkohol (mer än ett till två glas per dag) påverkar tarmfloran negativt.

Motion. De som motionerar har en rikare tarmflora. Men lagom är bäst. Träning när du har en rubbad tarmflora, inte är van att träna eller har dåliga matvanor kan påverka tarmen negativt. För mycket träning är en stress för kroppen, och även för tarmfloran.

3. Kost för att dämpa inflammation

Inflammation är väldigt centralt vid Graves eftersom den kan både starta och underhålla sjukdomen. Dessutom skapas mycket inflammation när vi har hypertyreos, på grund av den höga ämnesomsättningen. Inflammationsmarkörer som CRP är också högre när vi har hypertyreos. Kosten är ett av de mest effektiva sätten för oss själva att påverka vår inflammation.

Laga maten själv. Då använder du bättre råvaror, färre tillsatser (eller har du E104, E250, eller E954 hemma i kryddhyllan?) och tillagar maten skonsammare.

Kolhydrater med lågt glykemiskt index (GI), som inte ger höga blodsockertoppar. Någon matsked äppelcidervinäger innan maten eller på salladen sänker kolhydraternas GI ytterligare då det gör att magsäcken töms långsammare.

Fet fisk och skaldjur med mycket omega-3 dämpar inflammation.

Örter och kryddor, gurkmeja såklart men även många andra.

Frukt och bär med starka färger. Blåbär exempelvis, är fullproppade med inflammationsdämpande fytonäringsämnen.

Kost som ökar inflammation

Socker och snabba kolhydrater. Håll blodsockret under kontroll, med högt blodsocker kan glukos fästa sig på proteiner i kroppen och orsaka inflammation.

Transfetter, gömmer sig i färdigmat. Processad mat bör du alltid undvika men om det står ”delvis härdat fett” i ingredienslistan har du en extra anledning att skippa.

Ovarsamt behandlade växtoljor eller oljor med höga nivåer av omega-6 som solrosolja och majsolja. Kokosolja, rapsolja och olivolja är okej. Använd bara kallpressade oljor och stek inte i dem.

Processat kött. Det vill säga främst charkuterier.

Alkohol.

Färdiglagad mat. Köp helst ingenting i affären med en ingredienslista. Väljer du ändå att göra det, tänk att kortare är bättre.

Gluten, ett protein i spannmål som vete och råg. Gluten kan på egen hand orsaka läckande tarm, skapa molecular mimicry, öka oxidativ stress och påverka tarmfloran. Forskare menar att det finns starka argument för att utesluta gluten när du vill läka autoimmunitet.

Mjölkprodukter. Ökad risk för bröstcancer, att dö i förtid och frakturer kan bli resultatet av att äta mjölkprodukter.

Och du: rök inte. Det är en riskfaktor för Graves, även oftalmopati, och rökning är kraftigt inflammatoriskt. Det finns ingen anledning att dra hela listan över nackdelar med rökning, de har du hört förut. Om du röker, gör din hälsa en tjänst och sluta.

Kopplingen mellan gluten och hypertyreos – finns den? 

Det är välkänt att autoimmuna sjukdomar ofta förekommer tillsammans, ungefär 10 procent av alla med hypertyreos har ytterligare en autoimmun sjukdom. Celiaki, eller glutenintolerans är en autoimmun sjukdom som är vanligt förekommande både tillsammans med hypo- och hypertyreos. Celiaki gör att immunförsvaret angriper tarmen när vi äter sädesslag med gluten som vete eller råg. Kopplingen är mer känd till hypotyreos är mer känd men hur ser det ut med kopplingen till Graves?

Studier visar att hos oss med Graves har cirka 4,5 procent celiaki. I normalbefolkningen är den siffran 0,9 procent. Dessa siffror ligger till grund för att många menar att alla med Graves borde testas för celiaki. Särskilt eftersom symtomen kan vara smygande och gå obemärkta förbi samtidigt som de stör hälsan och välmåendet.

Gluten kan öka genomsläppligheten i tarmen och vara en orsak till läckande tarm. Proteinet som finns i vissa sädesslag kan aktivera immunförsvaret och inflammation – även hos friska personer. Det i sin tur leder till en ökad produktion av antikroppar mot sköldkörteln.

Glutenproteinet har också vissa likheter med proteiner i sköldkörteln, och en möjlig anledning att gluten som läcker ut i blodet kan förvirra immunförsvaret till att attackera sköldkörteln.

Det finns ännu inte några tydliga besked från forskningen om en glutenfri kost kan minska antikroppar eller symtom av hypertyreos men många personer kan berätta om att det hjälpt dem må bättre. Teoretiskt sett är en glutenfri kost ett sätt att minska din inflammation och därmed lugna immunförsvaret. (5) Det bästa sättet är att ta reda på hur du själv reagerar på gluten. Under rubriken strukturerade dieter här nedan får du två sätt att ta reda på om just din kropp rimmar med gluten – eller inte.

Håll ett extra öga på blodsockret

Om sköldkörtelhormoner kan berätta hur hög din ämnes-omsättning är, är blodsocker ett mått på hur frisk den är. Ett högt blodsocker speglar en ämnesomsättning där glukos inte tas upp av lever och muskler. 

För dig med hypertyreos blir det extra relevant eftersom högt blodsocker och okänslighet för hormonet insulin som främst reglerar blodsockret, är vanliga vid diagnos. När tidigare friska personer får hypertyreos får 2-3 procent av dem diabetes. Närmare 50 procent får problem med omsättningen av blodsocker. Du som redan har diabetes får svårare att kontrollera ditt blodsocker och kan få ökad risk för komplikationer av din diabetes. En studie visade dessutom att för en del kvarstår problem med blodsocker, även tre månader efter diagnos.

Vilka problem kan det leda till vid hypertyreos? En ämnes-omsättning som inte är frisk kan få många och långtgående konsekvenser för din hälsa. Det är vanligare med hjärt-kärlsjukdom, Polycystiskt Ovarie Syndrom (PCOS) och diabetes typ-2 om du också har hypertyreos. Alla dessa har även koppling till högt blodsocker. 

För dig med ögonsjukdom är det väl värt att känna till att hur frisk din ämnesomsättning är, verkar kunna påverka risken om ögonsymtomen förvärras eller ej. Speciellt hur känslig din kropp är för insulin, hormonet som styr blodsockret, men även BMI, fastande blodsocker och inflammation var högre hos de som hade värre symtom. Tyvärr finns ännu inga studier där personer med ögonsjukdom fått hjälp att förbättra sin ämnesomsättnings hälsa. Men det finns saker du kan prova och även om det inte finns några garantier för minskad ögonsjukdom har du mycket att vinna på ett hälsosamt blodsocker.

Håll blodsockret stabilt:

• Frukosten är blodsockrets bästa vän och bör innehålla både protein och fett.
• Ät alltid grönsaker till varje måltid, även frukost.
• Ät regelbundet och försök förhindra att du blir alltför hungrig. Det kan sätta igång sug efter sötsaker.
• Ta ett mellanmål som håller blodsockret jämnt, som: Nötter, frön, kokt ägg.
• Snabba kolhydrater är socker, pasta, bröd (de flesta åtminstone) och liknande. Dessa bör du minska på eller åtminstone äta tillsammans med protein och fett, något som minskar blodsockertoppen. Långsamma kolhydrater är rotsaker eller frukt (som inte är tropiska, till exempel banan och ananas) och bär.
• 1 msk äppelcidervinäger kan minska blodsockertoppen efter en måltid.
• 10-20 min fysisk aktivitet upp till 70 minuter efter en måltid minskar också blodsockertoppen.

Hitta DIN läkande kost

Det finns tusentals och åter tusentals dieter. Alla har sina löften om vad de kan åstadkomma. Här är några dieter utvalda för att forskningen visat att de kan hjälpa personer med autoimmun sjukdom. För andra kan det finns teoretiska orsaker till att de kan fungera – som att de är autoimmuna, läker tarmen och balanserar tarmfloran.

Medelhavskost

Medelhavskosten baseras på hur människor kring medelhavet traditionellt har ätit. Medelhavskosten är den diet det finns mest forskning kring av alla idag. Tyngdvikten ligger vid grönsaker, frukt, örter, nötter, bönor och fullkorn och måltiderna baseras på dessa. En del mjölkprodukter, fisk, skaldjur, kyckling och ägg är också centrala för medelhavsdieten. Rött kött äts sällan. Autoimmuna sjukdomar som reumatoid artit kan förbättras med medelhavskost och den minskar kronisk låggradig inflammation. Särskilt det höga intaget av olivolja lyfts fram som en orsak till de hälsofrämjande effekterna vid autoimmun sjukdom. Att följa medelhavsdieten är i allmänhet kopplat till ökad livslängd.

Elimineringsdieter

Du är unik och din kost borde också vara det. En skräddarsydd kost bara för dig är idealet. Det finns sätt att komma dit – elimineringsdieter. I grova drag går en elimineringsdiet till så här: Du tar en rad livsmedel, kända för att störa mag-tarmhälsan och skapa inflammation och utesluter dem under en period. Därefter återinför du dem, ett efter ett för att se vilka som får dig att må dåligt, eller inte gör det. Resultatet är en diet lämpad just för dig att använda när du ska läka.

Just på Graves finns inga studier som visar att denna typ av diet har fördelar men patienter med andra autoimmuna sjukdomar som Hashimotos och Chron’s sjukdom har haft nytta av elimineringsdieten Autoimmuna protokollet. En studie med personer som följde en elmineringsdiet visade att dessa gick ner mer i vikt än en kontrollgrupp. Forskarnas slutsats är att det beror på att de livsmedel som utesluts är inflammationsframkallande – inflammation är känt för att bädda för viktuppgång.

Autoimmuna Protokollet – AIP

Även detta är en elimineringdiet med den skillnaden att paleokost ligger till grunden för AIP. Paleo syftar till att vi bör äta den mat vi är evolutionärt anpassade för och undvika tillägg vi gjort i kosten relativt nyligen. AIP har varit föremål för studier och har kunnat uppvisa effekt för personer med autoimmuna sjukdomar. Många med autoimmnun sjukdom som provat vittnar om bättre hälsa och dämpad autoimmunutet.

Slutsats – Rätt kost vid Hypertyreos 

Att hitta rätt kost vid hypertyreos är en resa som är olika för alla. Det finns de som inte funderar på det alls och andra som vill använda kosten som ett verktyg i sin läkning. Fokus bör ligga på att minska inflammation och öka näringsintag plus att pyssla om mage och tarm.

Är du en av dem som vill veta mer om livsstilens påverkan på din hälsa? På min egen väg till läkning lärde jag mig massor om sjukdomen, vad den gör med hälsan och hur vi kan återhämta oss bäst. Som journalist och författare kändes det naturligt att sammanställa det i boken Efter Graves – Din väg till läkning. Jag hoppas att informationen ska komma dig till nytta.