Binjurarna och Sköldkörteln – Hur stress påverkar dina symtom

Trött och energilös? Orsaken kan vara stress som påverkat sköldkörteln, binjurarna eller både och. Lär dig känna igen symtomen och hur du kan bli dig själv igen.

Binjurarna och sköldkörteln är helt nödvändiga för att vi ska ha den energi vi behöver för dagliga aktiviteter. De är också ömsesidigt beroende av varandra. Både för mycket och för lite sköldkörtelhormon kan sätta binjurarna ur balans. Och omvänt kan binjurar som inte fungerar, göra att sköldkörteln inte jobbar som den ska.

Körtlarnas roll i kroppen – reglera stresshormoner

Både sköldkörtel och binjurar reglerar våra energinivåer och är viktiga för att vi ska kunna anpassa oss till stress och påfrestningar.

Binjurarna som sitter som mössor på våra njurar, producerar flera hormoner men de som är viktiga för vår diskussion är stresshormonerna kortisol och adrenalin. 

Sköldkörteln sitter som en fjäril framme på halsen. Den styrs av TSH (tyreoideastimulerande hormon) från hjärnan och producerar mest T4 men även en del T3. T4 omvandlas sedan i kroppen, främst i levern men även i andra organ som hjärnan, till T3 är det aktiva hormonet.

Ser du en björn på din promenad med hunden, utsöndras adrenalin och kortisol direkt. Ditt hjärta pumpar snabbare och mer energi levereras till musklerna för att du ska kunna fly en akut situation.

Sköldkörteln svarar också på förändringar i omgivningen. Är det kallt ute, ökar nivåerna av hormonet TSH för att ämnesomsättningen ska höjas och vi ska hålla värmen (1). Får vi en infektion kan istället T3 sjunka under tiden vi är sjuka. 

Vad uppfattar kroppen som stress?

Både binjurar och sköldkörtel är känsliga för stress. Orsaken till dina symtom kan därför vara för stor belastning och brist på återhämtning under en period. Ordet stress kanske får dig att tänka på en vardag när du har mycket att göra, ett omöjligt schema som inte går ihop. Men fler saker kan belasta kroppen och särskilt binjurarna. Olika typer av stress:

• Kalla eller varma temperaturer
• Näringsbrister
• Dålig sömn
• Inre stress från låg självkänsla eller oro
• Sjukdom som infektioner, autoimmun sjukdom eller andra kroniska sjukdomar
• Trauman eller akuta händelser
• Smärta
• Svängigt blodsocker eller för lågt intag av energi
• Koffein och nikotin är stimulantia och frisätter stresshormoner, vissa är även känsliga för choklad och te som innehåller samma familj av ämnen
• För mycket att göra, även om det är roliga aktiviteter. 

Alla dessa kan sätta press på sköldkörtel och binjurar.

Binjurarna och sköldkörteln samarbetar tätt 

Att binjurarna och sköldkörteln är helt beroende av varandra märks på flera olika sätt: 

1. Styr vår dygnsrytm. T3 utsöndras i en topp tidigt på morgonen. Detta får i sin tur binjuren att frisätta kortisol, något som väcker oss på morgonen (2). 

2. Sköldkörtelhormoner påverkar binjurarnas aktivitet:

• När vi har hypertyreos bildas extra kortisol. Däremot brukar inte nivåerna vara för höga, på grund av att nedbrytningen också snabbas på. Hypertyreos kan till och med helt köra slut på binjurarna så att vi inte har något kortisol alls. Något som kan vara livshotande (3).  

• Har vi hypotyreos minskar förmågan att bryta ner kortisol vilket gör att vi tenderar att ha högre nivåer. Utöver det verkar hjärnan inte på samma sätt uppfatta att kortisolnivåerna är höga och fortsätter att skicka signaler till binjurarna att producera hormonet (4).

3. Binjurarnas aktivitet påverkar sköldkörteln. Stress och höga kortisolnivåer under lång tid kan trycka ner sköldkörtelns aktivitet. Därför är det inte ovanligt att efter en stressig period ha lägre nivåer av T4 och T3 vid provtagning. Det beror dels på att produktionen av hormoner är lägre, men kroppen omvandlar också mindre av T4 till T3 (som är det aktiva hormonet). Istället bildas ett hormon som kallas rT3, en inaktiv form som till och med kan blockera aktivt T3, vilket leder till symtom på underskott av hormon i kroppen (5). rT3 testas väldigt sällan. Svaret på att kroppen bildar rT3 är inte högre doser av läkemedel, utan att minska på den stress vi upplever.

4. Stress gasar på autoimmunitet. De vanligaste diagnoserna av både hypotyreos (Hashimotos tyreoidit) och hypertyreos (Graves sjukdom) är autoimmuna. Det betyder att det inte är sköldkörteln i sig som är problemet, den är bara målet. I själva verket orsakas problemen från början av att immunförsvaret är i obalans. Stress och högt kortisol är en utlösande faktor både för autoimmun hypotyreos och hypertyreos (10). Vet du inte om din sköldkörtelsjukdom är autoimmun? Fråga din läkare.   
5. Mer sköldkörtelhormon kan göra symtomen värre. Symtomen från binjurarna misstas ofta för att komma från sköldkörteln. Särskilt om du har en sköldkörteldiagnos och tester visar att hormonerna är åt det låga hållet. Något som kan hända om du tar mer sköldkörtelhormon, när symtomen egentligen beror på binjurar som inte fungerar, är att du först mår mycket bättre och sedan lika dåligt igen eller ännu sämre. Det beror på att omsättningen av kortisol påverkas så att du får ännu lägre värden av det viktiga hormonet från binjurarna. Då är det viktigt att fokusera på att normalisera binjurarnas hälsa.

Hur vet jag om symtomen beror på sköldkörteln? 

För de flesta normaliseras symtomen här när vi får behandling, men en del har kvarstående  symtom. Diskutera främst med din behandlande läkare och kika därefter på vad du själv kan göra med hjälp av livsstilen, läs avsnitt längre ner. Värt att komma ihåg är att svaret för dig som upplever stress kanske inte är högre doser av läkemedel utan du behöver minska din stress.

Stress i form av högt kortisol, kan som vi beskrev ovan förvärra hypotyreos. Stress (eller stressliknande symtom) kan också likna hypotyreos eller hypertyreos. Detta kan skapa en ond cirkel, där stress först förvärrar sköldkörtelproblemen. Sedan gör sköldkörtelproblemen i sin tur oss mer känsliga för stress (11).

Symtom på hypotyreos: 

• Apati
• Hjärndimma
• Köldintolerans
• Trötthet
• Ledvärk
• Tunna ögonbryn/ tappar strån
• Svullet ansikte
• Trassligt hår
• Nedstämd
• Tung mens
• Viktuppgång
• Förstoppning
• Sköra naglar

Symtom på hypertyreos

• Agiterad
• Svettningar
• Värmeintolerans
• Sömnproblem
• Irriterad
• Humör-svängningar
• Hjärtklappning
• Snabb puls
• Rastlöshet
• Sparsam mens
• Viktnedgång
• Diarré
• Mjuka naglar

Misstänker du att du har obalans i sköldkörteln bör du kontakta din läkare för att utvärdera din nuvarande behandling och/eller diskutera alternativ. Vill du veta mer om att optimera din behandling? Fyll i din e-postadress nedan och få en gratis e-bok med information om hur kan gå tillväga.

Hur vet att jag symtomen beror på binjurarna?

Binjureutmattning eller binjuretrötthet kanske du har hört talas om. Det är två ord för samma sak, nämligen att vi har förändrade nivåer av kortisol. Oftast är det dock så, med undantag för när vi har akut hypertyreos, att det inte är binjurarna det är fel på. Det är istället hjärnan som har reglerat ner binjurarnas funktion för att skydda kroppen från stress. 

Symtom när binjurarna inte fungerar som de ska kan vara många. Först har vi en grupp symtom i fasen när binjurarna jobbar på för fullt, därefter inträder det stadium när de börjar förlora sin kapacitet för att vi till sist hamnar i det läge när de inte kan producera tillräckligt med kortisol.

Wired. När binjurarna jobbar på mer än normalt upplever du kanske ett stadie där du känner dig ”uppvarvad” eller ”wired” på engelska. Om du snabbt kan identifiera att symtomen kommer från binjurarna har du möjlighet att hindra att du halkar ner till senare stadium:

• Äter stora mängder kalorier på kvällen
• Viktuppgång som sätter sig på magen
• Känslan av att springa i ett ekorrhjul hela dagen
• Hög ångest eller panikattacker
• Känslor av ilska, depression eller frustration
• Svårt att somna eller vaknar på natten
• Svårt att fokusera och koncentrera sig
• PMS eller problem med menstruation, förklimakterie eller klimakterie
• Låg sexlust.

Wired and tired. I den andra fasen kommer flera av symtomen från “wired” igen. Förvirrande är att du också kan se symptom som nästan motsäger dina tidigare symtom, fasen kallas därför ”wired and tired”. Det beror på att binjurarna nu börjar få svårt att producera tillräckliga mängder med hormon eller utsöndringens dygnsrytm är störd. Vanliga symptom i denna fas:

• Beroende av koffein för att orka med dagen
• Svårt att vakna på morgonen
• Trött på dagen
• Låg sexlust
• Viktuppgång
• Vaknar med hög ångest
• Matsmältningsproblem
• Frustration, ilska eller depression
• Svårt att somna
• Tappar hår
• Försvagat immunsystem
• Yrsel eller lågt blodtryck
• Sugen på salt.

Tired. Om du struntar i, eller inte kan bromsa de tidigare symtomen kommer du kanske att hamna i det sista stadiet av binjureobalans – ”tired”. Men det du upplever är antagligen mycket mer än vanlig trötthet. Symtomen på denna fas inkluderar:

• Total energibrist
• Oförklarlig viktuppgång du inte kan bli av med, vad du än gör
• Beroende av koffein för att fungera någorlunda
• Blodsockerobalanser
• Extremt sug efter salt eller söt mat, eller snabba kolhydrater
• Känner dig trött även efter att ha sovit hela natten
• Låg sexlust
• Minsta utmaning känns överväldigande, du reagerar dåligt på stress
• Mild depression
• Luddig i huvudet.

Att få hjälp med krångliga binjurar

Som du ser i symtomlistorna ovan överlappar symtomen för binjurar och sköldkörtel. Om du misstänker att du har problem med binjurarnas funktion, är det tyvärr inte så lätt att få hjälp. Det är tyvärr väldigt ovanligt att vården intresserar sig för kortisolnivåer. Ta upp diskussionen med din läkare men för de flesta leder det ingenstans. Inom funktionsmedicin finns läkare som intresserar sig för detta men de allra flesta alternativ är privata. 

Att testa själv är ofta svårt eftersom du kanske inte vet hur du ska tolka svaret. Flera lab marknadsför tester för kortisol som visserligen kan tala om för dig hur högt ditt kortisolvärde var vid provtagningen men det värdet är beroende på så många olika saker. Var du stressad den dagen? Hur hade du sovit? Om du ändå väljer att köpa ett test, välj ett som testar flera tidpunkter under dagen så att det går att se ett mönster. 

Värt att komma ihåg är att man bör aldrig behandla utifrån ett labtest, utan det är bara en liten del av pusslet som ska läggas för att hjälpa en person.  

Vad kan du göra själv? 

Som tur är finns många saker du kan göra själv för dina binjurar. Det går inte att underskatta betydelsen av avlastning från stress för att binjurarna ska kunna återhämta sig. Det bör vara hög prioritet om du har symtom på att binjurarna inte fungerar bra. Genom att du minskar behovet för dem att jobba, kan de bygga upp sina reserver och få feedback-systemet som varit ur funktion att fungera normalt igen. Att undvika när du är i någon fas av binjureutmattning:

• Fysiologisk stress, exempelvis svängande blodsocker, hastiga ändringar i temperatur, inflammation.
• Psykologisk stress, exempelvis ta på dig för mycket att göra, oro, förvänta dig att du ska vara perfekt.
• Stimulering av binjurarna: koffein, nikotin, alkohol, träna för hårt, sova för lite.

Använd avslappningstekniker och återhämta dig

Meditation, HRV-träning, yoga och sömn är perfekta för att skapa en lugn miljö där binjurarna kan återhämta sig (6). 

Ta kontroll över blodsockret

När blodsockret dyker nedåt måste binjurarna rycka in med kortisol. Kortisolet mobiliserar glukos lagrat i levern, men stimulerar även levern att börja bilda glukos. Undvik svängande blodsocker för att avlasta binjurarna (7):

• Ät alltid frukost, gärna inom en timme efter att du stigit upp.
• Frukosten ska innehålla rikligt med protein och fett.
• Ät något varannan eller var tredje timme och vänta inte på att bli hungrig, då är blodsockret redan i svaj.
• Undvik fasta under tiden binjurarna återhämtar sig, det ställer för stora krav på dem.
• Välj mellanmål som innehåller lågt glykemiskt index. Till exempel: nötter, frön, rotfrukter. Komplettera med protein och fett.
• Ät aldrig mat med högt glykemiskt index utan att samtidigt äta protein eller fett.

Lär dig sova igen

Sömn är det mest återhämtande vi kan göra, det hjälper binjurarna men även alla de andra systemen som är drabbade vid sköldkörtelbesvär (8). Läs mer i artikeln om sömn.

Gör något du njuter av 

Genom att göra något du mår bra av, slappnar du av och frisätter ämnen som får dig att bli gladare. Det behöver inte vara något stort, en kopp varmt te en kall dag eller att lyssna på en bra ljudbok kan räcka (9). 

Sätt hälsosamma gränser

Förklara din situation för arbetsgivare, familj och vänner. Du kommer att orka mer igen men just nu behöver du all återhämtning du kan få.

Will Cole, funktionsmedicinsk expert, påminner oss om att för våra binjurars skull lära oss att säga nej: ”Det här är fortfarande svårt för mig. Jag vill inte svika någon och det finns alltid mer arbete att göra. Men att hantera stress innebär att skapa utrymme i ditt liv för att ladda energi, spendera tid med de människor du älskar och göra det du behöver göra för dig och bara dig. Se till att du verkligen tar dig den tiden. Det är lika viktigt som allt annat du gör för din hälsa och kanske mer.”

Fler orsaker

Binjurar och sköldkörtel som inte fungerar som de ska kan även bero på: 

• Dålig återhämtning
• Näringsbrister
• För hård träning – eller ingen träning alls
• Sömnproblem 

Läs mer om dessa i artikeln om trötthet som beror på livsstil.