Kan sköldkörteln påverka sömnen?

Trötthet och sömnproblem är något många med sköldkörtelbesvär drabbas av. Varför är det så? Att bli piggare är inte alltid det lättaste, men att säkertställa en god natts sömn är en bra början. Så gör du för att sova bättre och vakna med mer energi. 

Sköldkörteln har stor påverkan på sömnen och många med sköldkörtelproblem berättar att de sover dåligt och är tröttare. Eftersom sömnen är så viktig gör det att andra symtom från sköldkörteln kan upplevas som jobbigare – ja vardagen överhuvudtaget blir tyngre. 

Sköldkörteln är som en termostat för aktiviteten i hela kroppen. Har vi mer hormon ökar aktiviteten och har vi mindre minskar aktiviteten. Sköldkörtelhormoner styr bland annat hur känsliga vi är för stresshormonet adrenalin och hur vår dygnsrytm fungerar.

Hur sköldkörteln påverkar sömnen

Hela dygnet svänger våra hormoner för att signallera till kroppen: Är det natt eller dag? Ska vi sova eller vara aktiva? Hormonerna styr. Även sköldkörteln har en dygnsrytm. TSH, som stimulerar sköldkörteln att bilda hormon är naturligt som högst på natten (1). Om du har för mycket eller för lite sköldkörtelhormon kan det påverka TSH-produktionen och hela din dygnsrytm. En störd dygnsrytm innebär ofta störd sömn. 

Hypertyreos och sömn 

Med ett överskott av hormoner, som vid hypertyreos, blir vi mer känsliga för adrenalin. Adrenalin ökar aktiviteten i den del av nervsystemet som står för kamp eller flykt. Vem har god sömn under sådana förutsättningar? Först kanske du som har hypertyreos känner dig pigg dygnet runt och mängder av energi oavsett hur lite du sovit. Men snart kommer sömnbristen ändå ikapp och du känner dig trött.

Cirka 67 procent, eller två tredjedelar av alla som har hypertyreos rapporterar att de har sämre sömn  i form av: 

• Svårt att somna
• Vaknar ofta 
• Trötthet på dagarna.  

Speciellt den som har förändringar i aptit, humör, mag-tarmfunktion hade oftare sömnproblem. 

Större påverkan på hormonerna, det vill säga lägre TSH och högre T4, T3 ökar också risken  för störd sömn(1).  

Tänk på att du som har hypertyreos ofta med behandlingen i praktiken har hypotyreos. Därför kan anledningarna till störd sömn finns i ett underskott av hormon. 

Hypotyreos och sömn 

Men om vi har för lite hormon och minskad aktivitet borde det vara enklare att sova gott? Tyvärr fungerar det inte så och om du har för lite hormon upplever också ofta att det är svårare att somna eller att sova gott hela natten. 

Sambandet är inte lika tydligt som för överskott av sköldkörtelhormon, men i studier har patienter med hypotyreos rapporterat: 

• Svårare att somna 
• Sover mindre tid än normalt  
• Är mindre nöjda med sin sömn än personer som inte har sköldkörtelbesvär. 

En annan studie visade att den som sover mindre än 7 timmar per dygn eller mer än 8 timmar har ökad risk för subklinisk hypotyreos (2). 

Det finns några möjliga anledningar till att hypotyreos stör din sömn:

• Symtom som smärta, oro, depression och ångest eller att du fryser gör det svårare att sova (1) 
• Sköldkörtelns samarbete med binjurarna fungerar inte och din dygnsrytm blir störd
• Könshormonerna östrogen och progesteron, båda viktiga för god sömn, påverkas negativt
• Blodsockersvängningar nattetid triggar stresshormoner vilket leder till att du sover ytligare eller vaknar (3)
• Du orkar inte vara aktiv på dagen och är därför inte naturligt trött när kvällen kommer 
• Kaffe (eller choklad, coladrycker och liknande) sent på eftermiddagen för att överhuvudtaget orka dagen stör sömnen
• Andra diagnoser som du har är den egentliga orsaken till den dåliga sömnen. 

Sover sämre med Levaxin

När du förändrar dosen av sköldkörtelhormon eller påbörjar behandling kan din sömn bli annorlunda. Svängningen i hormoner kan göra det tillfälligt svårare att somna och sova hela natten. Det kan vara fråga om att kroppen behöver ställa in sig på den nya nivån av hormoner. Det kan också vara så att dosen du fått är för hög för dig. Prata med din läkare om hur du upplever din sömn. Läs om fler symtom vid för mycket sköldkörtelhormon.  

Sömnapné

Det finns ett samband mellan sköldkörtelhormoner och sömnapné även om forskarna idag inte kan säga exakt hur det ser ut. Sömnapne innebär andningsuppehåll under sömnen, något som förhindrar djupare sömn och därför ger dålig sömnkvalitet. 

En studie med 100 kvinnliga hypotyreospatienter visade att sömnapné är mycket vanligt, särskilt hos personer med högre BMI (4). 

Restless legs syndrome

Både vid för mycket och för lite hormon är det vanligare med restless legs syndrome än hos andra. När benen domnar eller pirrar och det är obehagligt att ha dem stilla, kan det vara restless legs syndrome. Hur det påverkar sömnen är förstås att den jobbiga känslan i benen gör det svårt att slappna av och somna.

Hypersomni

Hypersomni är om du sover på dagtid och även har en ökad trötthet dagtid. Du som har hypotyreos har också en ökad risk att få hypersomni. En studie med patienter som hade subklinisk hypotyreos fick prova Levaxin för sin hypersomni och blev piggare (6,7).

Binjurarna, sköldkörteln och sömnen

Är du pigg vid fel tillfällen? Som på kvällen när det är dags att sova eller under natten? Eller trött när du vaknar på morgonen eller under dagen? Då kan dina binjurar spela en roll i den störda sömnen. De är nämligen med och styr sömn. Det är inte ovanligt att binjurarna inte fungerar optimalt när sköldkörteln inte gör det, eftersom de påverkar varandra.

Binjurarna är ansvariga för vår dygnsrytm och våra stresshormoner adrenalin och kortisol. Precis som sköldkörteln är de viktiga när vi ska anpassa oss till omgivningen i stort och smått. Det kan handla om att springa till bussen eller höja blodsockret när du missat att äta mellanmål. Är vi under mer långvarig stress, det kan vara känslomässig eller fysisk, börjar våra hormonsystem anpassa sig för att vi ska klara av den. Till exempel om du upplever hög stress kan kortisol från binjurarna få sköldkörteln att minska sin hormonproduktion. När binjurarnas hormoner ändrar sin dygnsrytm kan du känna brist på energi eller överskott av energi vid märkliga tidpunkter under dagen. Sömnproblemen kommer då ofta som ett brev på posten.

Vad kan du göra? 

• Först och främst bör du som misstänker att sköldkörteln påverkar din sömn kontakta din läkare för att diskutera din behandling. Har du möjligen för höga eller låga nivåer? Se till att du får en medicinsk bedömning kring hur du ska få ordning på dina hormonnivåer. 
• Be också om hjälp att leta efter andra bakomliggande orsaker till sömnproblemen, som sömnapné, diabetes eller restless legs. 

Överväg hormonbehandling

Som kvinna i förklimakteriet eller klimakteriet är det vanligt att ha sömnproblem på grund av svängande hormoner. Kombinera det med sköldkörtelbesvär och din risk för sömnproblem ökar ytterligare. Hormonbrist kan efterlikna både för höga och för låga nivåer av sköldkörtelhormon, läs mer i artikeln Hypertyreos eller klimakteriet?

Östrogen är viktigt för att minska ångest och hjälpa oss att somna. För låga östrogenhalter kan också orsaka nattvsettningar, garanterat sömnstörande.

Progestesteron är det andra kvinnliga hormonet att minska i förklimakteriet och klimakteriet. Det brukar sjunka först, redan från 35-årsåldern och framåt är inte ovanligt. Det påverkar sömnen för att progesteron ser till att vi bildar den lugnande neurotransmittorn GABA. Utan den får vi svårare att komma till ro på natten, och är dessutom mer benägna till oro på dagen.

Misstänker du att dina kvinnliga könshormoner också spökar för dig, ta kontakt med en läkare för att se om hormonbehandling är ett alternativ för dig.

Lär dig sova igen 

Efter medicinska kontroller kan det hjälpa att prova livsstilsförändringar. När vi har problem med sköldkörteln är det extra viktigt att vara noga med våra rutiner kring sömnen. Sömnhygien hjälper dig städa ut hindren för god sömn. Det finns många saker du kan prova, här är några av dem:

• Drick alla koffeinhaltiga drycker före klockan 12 på dagen, sluta helst helt. Koffein hindrar dig från att känna hur trött du är, plus att det ökar nivåerna av stresshormoner.
• Sömnrestriktion. En KBT-metod, går ut på att begränsa tiden i sängen för att sova bättre.
• Gå och lägg dig vid samma tid och gå upp samma tid varje dag.
• Sov i ett mörkt och svalt rum.
• Tillbringa 20 minuter utomhus varje dag, gärna på morgonen.
• Skapa en rutin för att gå och lägga dig, gör samma saker i samma ordning, varje kväll.
• Alkohol kan göra att du somnar snabbare men totalt sett blir kvaliteten på sömnen sämre.
• Sluta använda skärmar minst en timme innan sängdags.
• Fysisk aktivitet förbättrar sömnen, men att träna för hårt innan du lägger dig kan hålla dig vaken. Se till att du tränar på ett sätt som är skonsamt för din kropp, läs mer om träning och hypertyreos. 
• Meditation före sänggående ökar sömnhormonet melatonin vilket hjälper dig sova gott.

Balansera blodsockret 

Om du har problem med ditt blodsocker kanske du märker det på dagen som att du är skakig innan du äter, får sug efter socker eller måste småäta hela tiden. På natten kan det enda symtomet vara att du vaknar upp och inte kan somna om. En del har också nattsvettningar. 

Några tips för blodsockerbalans

• Ät inga stora måltider minst två timmar innan sängdags, en aktiv matsmältning kan hålla dig vaken. Däremot om du brukar vakna på natten kan du prova att äta något litet innan du går och lägger dig. Helst något med fett och protein, det tas upp långsammare.
• Inkludera rikligt med nyttiga fetter i din kost 
• Snåla inte med proteinet

Det finns många bra protokoll för att balansera blodsockret, en resurs är Jessie Inchauspé :s bok Glukosrevolutionen. 

Tillskott för god sömn

Melatonin och sköldkörteln 

Melatonin är ett hormon vi naturligt producerar som ett sätt att styra dygnsrytmen. För lite melatonin är för en del orsaken till dålig sömn. På kvällen när det blir mörkt ökar nivåerna och gör oss sömniga. Nivåerna sjunker under natten för att sedan vara låga igen när det är dags att vakna. 

Det finns några olika anledningar till att nivåerna av melatonin är för låga i kroppen och vi upplever störd sömn.

• På vintern när dagsljuset är för svagt får vi inte signalen att det är dag – därför laddas melatoninet heller inte upp till kvällen. 
• Användning av skärmar med blått ljus innan läggdags hindrar melatonin från att bildas 
• När vi blir äldre utsöndras mindre melatonin

En liten studie som undersökte effekterna av 3 mg melatonin för personer med hypotyreos kom fram till att tillskott av ämnet kan förbättra sköldkörtelns funktion. Kvinnorna i gruppen var friska och mellan 42 och 62 år gamla. Forskarnas förklaring till effekten var att melatonin minskar när vi blir äldre och att tillskott kan hjälpa oss återställa dygnsrytmen vilket i sin tur är bra för sköldkörteln och våra hormoner generellt (8). De flesta kvinnorna rapporterade också bättre humör och mindre symtom av depression.

Ibland framställs dock melatonin som en mirakelkur mot dålig sömn men det fungerar verkligen inte för alla. Börja med en låg dos och prova att höja tills du hittar vad som fungerar för dig. Tar du melatonin fast du egentligen inte behöver det kan du istället uppleva sömnproblem och mardrömmar. 

En del menar att först fungerar tillskottet men i längden anpassar sig kroppen genom att bilda mindre eget hormon och du är tillbaka på ruta ett. Har du problem med att du vaknar under natten, kan du prova en variant där melationinet utsöndras med fördrojd effekt. Det är bra att ha realistiska förväntningar på alla tillskott du provar. 

Ashwagandha

Här är ett annat tillskott som ibland framställs som en mirakelkur för sömn, stress och inte minst sköldkörteln. Ashwagandha verkar genom att det sänker kortisol och dämpar inflammation. Båda dessa kan ge störd sömn och en sköldkörtel som fungerar sämre. 

50 kvinnor med förhöjda nivåer av TSH fick ta 600 mg ashwagandha under åtta veckor. Resultaten visade högre nivåer av T4 och T3 samt en sänkning av TSH (9). 

Viktigt att komma ihåg är dock att ashwagandha är ett kraftfullt tillskott som i vissa fall har lett till överskott av sköldkörtelhormon och andra bieffekter. Därför är ashwwgandha inte lämpligt för dig som är i riskzonen för att utveckla hypertyreos. Det är heller inte lämpligt för gravida eller om du tar vissa läkemedel. En del menar att det också kan stimulera immunförsvaret vilket kan leda till att autoimmuna sjukdomar förvärras. Värt att notera eftersom de vanligaste varianterna av hypo- och hypertyreos är autoimmuna. 

Magnesium 

En vanlig brist, särskilt bland personer med sköldkörtelbevär (10), och ett mineral som är viktigt för sömnen. Välj typ av magensium noga genom att läsa i ingredienslistan. Den vanligaste och biliigaste är magnesiumoxid men den tas inte upp särskilt väl i tarmen. Den kan därför också orsaka lös mage. 

Magnesiumcitrat fungerar bra för en del men andra reagerar med sämre sömn. Prova dig fram. Magnesiumglycinat innehåller förutom magnesium även aminosyran glycin. Glycin kan på egen hand förbättra sömnen. Därför är många nöjda med just magnesiumglycinat för sömnen. Mer om magnesium och sköldkörteln kan du läsa här.

Tillskott för blodsocker 

När du jobbar på att förbättra ditt blodsocker kanske du blir nyfiken på att testa tillskott som underlättar ett jämnt blodsocker. Några vanliga tillskott är: 

• Krom
• Myo-inositol (som kan ha andra fördelar för sköldkörteln) 
• Biotin
• Essentiella aminosyror
• Berberin

Verktygen i boken Efter Graves – Din väg till läkning kan hjälpa dig som har hypertyreos. Informationen i boken guidar dig i din återhämtning och du får praktiska tips kring sådant du själv kan påverka. 

P.S. Funderar du på om tar rätt dos sköldkörtelhormoner? Scrolla ner för att få en gratis e-bok som kan hjälpa dig att få mer energi och balansera din hormoner. På 11 sidor går vi igenom Steg 1 – Få reda på om du tar för mycket eller för lite hormon, Steg 2 – Se över dina behandlingsalternativ och Steg 3 – Använd kraften i rätt livsstil.